nu sitter jag här igen, i Js soffa. dricker kaffe och lyssnar på musik. 

som vilken annan dag som helst för fyra månader sen. 

men det är inte vilken annan dag som helst. 

för vi har gjort slut. 

vi gjorde slut för en månad och tre veckor sen. 

men nu sitter jag ändå här som om inget hänt. 

fast jag äntligen har tagit mod till mig och gjort slut. 

efter tiotusentals bråk och tjugotusenstals tårar. 

efter ånget, panikångest, panikångestattacker. 

efter så mycket sorg, så sitter jag ändå här. 

och det känns till och med bra. 

hade kanske velat ha en cigg fast jag har slutat.. 

jag valde det själv.. att ta kontakt. att fråga om han ville ses. 

jag ville träffa honom, vill fortfarande det, ångrar mig inte riktigt. 

fast jag rent moraliskt egentligen ska det. 

men när vi träffades i fredags, på ravet, var han så fin. 

han ville ha tillbaka mig, han älskade mig. 

han fick mig att må bra och känna mig mer eftertraktad än jag har gjort på länge. 

visst har jag kännt att folk vill ha mig, men inte på det sättet han får mig att känna mig på. 

han får mig att verkligen känna. 

aldrig känner jag så mycket som när han tar på mig, eller när jag tar på honom. 

när jag kom igår, när jag stod utanför hans dörr, efter jag ljugit drutalt till båda mamma, lillasyrran och kompisen. 

så kändes det inte fel, inte så fel som det egentligen borde ha gjort. 

när vi satt i hans soffa och små snackade, kändes det inte så fel som det borde ha gjort. 

när han kysste mig kändes det bara rätt och det pirrade i mig, det pirret som bara han får mig att känna. 

bara när han lägger sina händer på mig pirrar det. 

hur kan en människa få en att känna så? 

en människa man hatat och som har fått en att må riktigt jävla piss? 

hur kan det kännas så rätt, när det är så fel? 

logik och känslor.. som svergie och kina, myra och hök, kaffe och läsk. 

han stack igen.
hur kan man lämna sin gråtande flickvän hemma?
bara sticka när hon ligger och gråter?
hur?
hur kan man vara så kall?

har precis spenderat de senaste 45 minuterna på att stor böla och sen dansa.

idag startade verkligen jättebra. 

jag och J vaknade tillsammans i sängen. 

och vi gosade. 

riktigt mysigt.

pilla på hans kropp och ta på honom är typ en av det skönaste känslorna som finns.

önska bara han kunde känna och ta lite mer på mig...

han är som sötast när han är nyvaken.

som en trött, ruffsig, supermysig gosebjörn.

men nog om det.

jag tycker han är gosig, punkt slut.

vi kollade tv och pratde på som vanligt, han spelade lite.

jag var kåt, like usual.

fick det hårt, djupt och vilt i doggy på sängkanten.

jummy.

sen kom Thore. började spela.

sen kom Jonte.

lugnt, det var lugnt.

det är trevigt med vänner. och jimmy vänner är rätt så underhållande. 

så inte mig emot.

då är det också enklare att komma iväg till jobbet.

mycket jobbigare att dra dit om jimmy och jag är ensama.

och speciellt om han är på mys humör. (då värker det lite i hjärtat)

jobbade. skitkul, verkligen.

och så kommer jag hem..

jippykajej, Fredrik är här.

wii-frikkin-ho.

jimmy städar. konstigt.

vi alla städar. jag diskar. duktigt flicka alltså.

men sen blir klockan över tolv, och över ett.

jippykajej, Jonte kommer.

wiifrikkinho.

klockan blir två och jag lägger mig i sängen.

tittar knappt eller svarar när jimmy kommer med dricka, bakverk och ljus.

fattar ju att han försöker vara gullig och visa att han bryr sig...

och jag är egentligen inte irriterad på honom.

jag är fukkin irriterad på hans jävla fukkin bajs kompisar som fukkin aldrig drar här ifrån!

har dom inga egna liv?

vad är det som är så fukkin roligt med att lyssna på musik och röka en join eller fem?

jag förstår att det är mysigt i två, tre timmar före man ska hem.

men drar man inte fukkin hem i alla fall vid ett?!

vid ett! det är allt jag begär.

låt mig få lite alone time med min fukkin pojkvän efter klockan ett på kvällen!

(på en torsdag till och med! en TORSDAG)

dom får dagarna och kvällarna (till ett, take notice) och helgerna.

tycker faktiskt inte att det är för mycket begärt.

dom kan få stanna till efter ett också.

om jag sitter kvar i soffan och chillar.

men sängen - daaah - betyder "get the fuck out"

killar suger på signaler.

och borde inte Mr J tänka på sin trötta flickvän som han älskar?

jag har haft vänner här sent nästan hela veckan, och snart är det helg.

kanske inte idag.. kanske inte två dagar i rad.. kanske inte bara någon vecka efter "the big thing"

men det tänker inte han på.

"tack bebe, för ljusen och för att du frågade mig vad det var med mig på wordfeud, men kör hem dina frikkin kompisar så att mama can get som papa"

i alla fall..

vid fyra stack alla ut med ficklampor.

J sa något otydligt om vad dom skulle göra..

wiifrikkik-ho

så när dörren slog igen gick lilla jag och kissade, grät på mattan med en cigg och dansade sen med en cigg

(har btw bara en cigg kvar och jag börjar få lite panik)

vet inte ens varför jag började gråta..

är nog en lista på grejer:

1. ville att han skulle vilja vara med mig

2. kände mig övergiven och lämnad.

3. trött

4. ville ha sex

5. han strunade i mina känslor

6. fast att han fattade

7. han bara stack

8. han bara stack utan att säga hej då

9. ensam

10. (började gråta mer) för att jag är så jävla trött på att vara ledsen hela tiden

okej, ledsen hela tiden är väl att överdriva.

men jag är inte längre riktigt glad, länge.

liksom en längre tid.

vågar liksom inte vara det för att jag vet att snart kommer det hända något som gör mig ledsen igen.

så trött på att vara ledsen.

nu kom han hem.

med Jonte.. jippykajej

wii fukkin ho